Suezkanalen 1.84

Suezkanalen, på arabiska Qanā al-Suways, är en större kanal mellan Medelhavet och Röda havet som gör det möjligt för fartyg att färdas mellan Europa och Asien utan att behöva åka runt Afrika.HistorikAntik tidFrågan om att skapa en segelbar förbindelse mellan Medelhavet och Röda havet är av mycket gammalt datum. Enligt klassiska skriftställare lär redan faraonen Seti I och hans son Ramses II under 1300- och 1200-talet f.Kr. ha planerat och möjligtvis byggt en kanal från Nilen nära Bubastis till sjön Timsah och sedan vidare mot Röda havet via Heroopolisviken (nuvarande Bittersjöarna), för att möjliggöra förflyttningar av sina flottor mellan de båda haven. Detta kanalbygge blev dock inte genomfört eller försummades och förföll. Planerna återupptogs på 600-talet f.Kr. av en annan farao, Necho II (609–594 f.Kr.), som tycks ha påbörjat en ny kanal mellan Nilen och Röda havet. Kanalbygget kostade tusentals människoliv och avbröts, men återupptogs sedan och fullbordades av den persiske kungen Dareios I (520 f.Kr.–485 f.Kr.) cirka 100 år senare. Kanalen uppges ha varit 60 km lång, 12 m djup och 30 m bred. Kanalen underhölls och förbättrades därefter betydligt av ptoleméer och romare. Det var dock problem med att kanalen tenderade att fyllas igen av slam och sand. Den förföll tidvis och var exempelvis ofarbar på Kleopatras tid. En sista återuppbyggnad skedde på 600-talet e.Kr. under kalifen Umar ibn al-Khattab sedan araberna erövrat Egypten, men kanalen förföll sedan helt under det efterföljande århundradet. Idag återstår bara knappt skönjbara spår av detta byggverk.