Östra skolan, HSB Bostadsrätt 2.59

”1885 skrev samhällsmedborgarna och klagade på skolordningen. Hallsberg började växa och nu ville befolkningen, att en skola, gemensam för Hallsberg och Kumla byggdes. Man ska veta att det förtjänar att ständigt upprepas. Sockengränsen mellan Hallsbergs och Kumlas socknar gick utmed landsvägen. Norra sidan med järnväg, järnvägsstation och Thermaenius låg i Kumla. Den södra delen, andra sidan av landsvägen, var Hallsbergs socken.

Moderkommunen, Hallsbergs socken, visade ingen större förståelse för den snabbt växande järnvägsknuten utan erinrade om redan vidtagna åtgärder. Socknens styresmän ansåg dessutom, att en ny skola skulle bli för dyrbart. - Ni kommer inte att få något statsbidrag i fortsättningen till er skolverksamhet, sa folkskoleinspektör A Sundblad, då han uttalade sitt missnöje med den rådande situationen. Året var då 1889.

Följden blev, att förhandlingar inleddes med snickarmästare Gustaf Melin om att få bättre lokaler i hans hus. Men samtidigt började det planeras för ett riktigt skolhus i Hallsbergs församling. Nu gjordes en skolkupp, som vore det helt omöjligt i dagens samhälle. Det var samhällsborna som stod för ”skolkuppen.

Johan Larsson i Samsala fick i uppdrag att komma med ritningsförslag till skolhus. Så långt var allt gott och väl. Kyrkostämman antog ritningsförslaget, vilket upptog skollokaler i ett plan plus ekonomibyggnader. Mark hade redan köpts för 1 200 kronor. Byggmästare A Lagerén i Skövde, vilken hade hand om municipalhus-bygget på Stortorget, åtog sig även skolbygget, som skulle kosta 23 000 kronor.


Mitt under pågående arbete med skolan uppvaktades Lagergrén av några välbeställda och framsynta samhällsbor.
- Ni kan väl bygga en våning till på skolan, det behövs så väl? Skolan kommer annars snart att vara för liten. Ni känner ju till Hallsbergs utveckling, barnantalet växer snabbt, sa postmästare Carl Baggström och bankkamrer Ludwig Stenström, vilka gjorde sig ärende till byggmästare Lagerén. Skolkuppen var på väg.
- Ja, men jag har ju ritningar och anbudet är klart. Vad vill ni egentligen att jag ska göra, sa en mycket konfunderad byggmästare? Han ville gärna bygga mer och tjäna pengar, med det sa han inte.
- Bekymra er inte om detta. Vi ordnar pengar till andra våningen.
Ni får räkna ut vad det skall kosta. Rita en våning till och bygg vidare precis som vanligt!
- Dessa hallsbergare är ju inte riktigt kloka, muttrade Lagerén för sig själv, medan han funderade. Samtidigt innebar det ju, att han fick två uppdragsgivare: Kyrkostämman som gett honom arbetet att bygga en skola i ett plan och de som ville ha en våning till och betala direkt till honom.
- Vi skriver väl ett tilläggskontrakt då, sa en hårt prövad byggmästare. Så bygger jag en andra våning.

Bygget fortskred och snart borde det vara taklagsdags, men bygget fortsatte att växa på höjden. Folk tittade, funderade och började prata. Plötsligt fanns det en våning till, men ingen sa någonting.
- Låt honom hållas, sa en ledamot av kyrkostämman. Vi betalar enligt vårt avtal.

Några bygglov likt dagens pappexcersis fanns inte och snart var skolbygget klart för invigning. Kyrkostämman stod inför ett fullbordat faktum. Där stod en ståtlig byggnad i två våningar, men det fanns bara ett kontrakt på en våning. Det så kallade tilläggskontraktet kände bara ett antal invigda till.

Andra våningen hade kostat 6 500 kronor, vilket i all hemlighet samlats in bland samhällsbor. Betydande belopp hade flera framstående hallsbergsbor svarat för. Då skolbygget avsynades och godkändes, kom ännu fler superlativer från de styrande:

”Byggnaden motsvarade inte bara de högt ställda fordringarna, utan var ett på landsbygden oöverträffat och monumentalt vittnesbörd om en offervillighet, såväl som en öppen blick för skolans behov.”

Den nya Östra skolan var ganska snart fullt utnyttjad och har betytt mycket för många under den långa följd av år som undervisning bedrivits där.”

(Texten ovan, är författad av Hans Lindqvist och är citerad fråni boken "Hallsberg nästa!")

Det kom sedan att bedrivas undervisning under många år i Östra skolan. Här inrättades samrealskolan 1937, med en handelslinje från 1938. Sista realexamen höll man här 1967. Det gick dock kvar några högstadielever fram till 1970 då Transtenskolan stod klar. Därefter har skolan bland annat tjänat som ungdomsgård och stod under några år alldeles tom. Man visste inte riktigt vad man ville göra med den gamla skolbyggnaden. HSB Sydnärke köpte byggnaden av Gryts bruk och huset stod klar för första visning och försäljning till bostadsrättsinnehavare i maj 2006