Jakobsbergs folkhögskola 4.15

Från skolans grundande 1919 fram till 1970 stödde KF skolans verksamhet, men från 1971 står föreningen Jakobsbergs folkhögskola som ensam huvudman för skolan.
Alla våra utbildningar är ettåriga heltidskurser. Allmän kurs är avsedd för den som vill genomföra en grundläggande gymnasieutbildning. Friskvårdslinjen är avsedd för den som vill fördjupa sig inom friskvård. Vi har två kurser med skrivande som profil: Skrivarverkstad - prosa poesi dramatik och Reportagelinjen. Norra Konstskolan är en grundläggande konstutbildning som ligger i Sundbyberg. Seniorkursen för den som har tid och lust och utveckla sig själv och prova folkhögskola som studieform.
Flera av våra kurser ger möjlighet till projektterminer och fördjupningsstudier: Skrivarverkstaden, Reportagelinjen, Norra Konstskolan och Friskvårdslinjen.

"Mot vinst- och maktlystnaden sätter den kärleken till ett skapande arbete, som skall låta människorna frigöras, stärkas och fördjupas. Och mot den avundsjuka och hänsynslösa konkurrensen, som trolöst sätter krokben för andras strävanden, ställer den ett samarbete, som tjänar alla och fördjupas.."

Året var 1919 och Karl Petander hade övertygat KF om att köpa Jakobsbergs gård och starta folkhögskola där De första 23 eleverna anlände i november. Alla skulle bo på skolan och därför hade de med sig madrasser och övrig bäddutrustning, potatis, rotfrukter och spannmål för ett bra tag framåt. Alla var tvungna att bidra till kosthållet och delta i hushållsarbetet på något sätt. Ett gammalt foto visar hur unga allvarsamma män i kostymer och förkläden torkar disk. Andra hade som uppgift att hämta ved och hålla kakelugnarna varma.
Petander blev skolans första rektor.
1971 hade skolan husmor och kökspersonal, vaktmästare och administratörer. Det fanns över 100 elever och ett femtontal lärare. Det rådde dock något av nybyggaranda för det var bara ett par månader efter det årsmöte när KF dragit sig ur ägarskapet för skolan och ca 275 gamla och nya föreningsmedlemmar röstat ner styrelsens förslag om att lägga ner hela verksamheten.Dåvarande rektorn, Erik Hammarkvist, hade tillsammans med dem som var verksamma på skolan trummat ihop åtskilliga kulturpersonligheter och andra som såg till att föreningen övertog huvudmannaskapet. Skolan ägs fortfarande av Föreningen Jakobsbergs folkhögskola och den som blir medlem, får vara med och bestämma över skolans verksamhet i stort.

Kursutbudet har varierat genom åren. Under KF:s tid stod bl.a.kooperation ochsamhällsekonomi på programmet. På 60-talet var Jakobsberg en rätt säker väg in på dåvarande Socialinstitutet. Samtidigt fanns svenska, matematik och samhällskunskap som givna inslag. I slutet av 70-talet rådde projektens tid och då startade mer specialinriktade kurser som Fredsprojekt och Kvinnoprojekt. Från projekten var steget inte långt till fristående linjer, och så kom det sig att vi fick Skrivarverkstad, Friskvårdslinje, Filmlinje och Reportagelinje. Språkintresset har alltid varit stort på skolan, vilket avspeglar sig i intensivkurser i språk, tidigare engelska och nu spanska. De allmänna kurserna har funnits hela tiden, allt enligt de statliga reglerna för folkhögskola, och behovet av kunskaper och färdigheter i det som vi idag kallar bas- eller kärnämnen är fortfarande stort.

Teknikens utveckling har försett oss med datorer, fotoutrustning och avancerad radiostudio. Alla undervisas i åtminstone grundläggande datakunskap, men regeln är att alla ska få möjlighet att använda t.ex radiostudion, om de så önskar.

Internationell prägel
Genom åren har vi haft många deltagare från andra länder. Vid någon tidpunkt på 80-talet hade vi ca 30 nationer representerade. Numera är det inte fullt så många. Tyvärr beror det ju inte på att det blivit bättre i världen. Krig och svält tvingar iväg människor i strida strömmar, men av organisationsskäl i stat och kommuner är det numera ovanligt att vi får till en grupp.Å andra sidan är det bra att våra andra kurser får deltagare också från andra länder. Möten mellan människor ger alltid en vidgad syn på tillvaron.

De internationella frågorna har präglat skolans kurser genom åren, delvis genom omvärldsstudier, delvis och mestadels genom mötena med flyktingar och personer med erfarenheter från olika krigs- och krisområden. Engagemanget för Chile, Uruguay och Argentina var starkt under slutet av 70-talet liksom viljan att verka för att apartheidpolitiken i Sydafrika skulle få ett slut. En ytterligare bidragande orsak var förmodligen att skolans rektor 1975-99, Ingemar Sallnäs, var starkt internationellt intresserad och engagerad.

Men arbetet fortsätter. I mer än femton år har vår Solidaritetskommitté spritt information om de västsahariska flyktingarnas situation, och de har oförtrutet samlat in pengar, klader och förnödenheter som skickats direkt till lägren.Det är ett arbete som ofta engagerar hela skolan.
Vår nuvarande rektor sedan 1999, Marianne Persson, har befrämjat den externa kursutvecklingen, så numera har vi bl.a.en egen konstskola och en kurs i svenska i Sundbyberg. Hon initierade också ett utökat miljöarbete, så vi har faktiskt fått Järfälla kommuns gulddiplom för det. Kanske är det inte viktigt med diplom, bara roligt, men det sporrar i de ständigt närvarande påminnelserna om källsortering, resursbesparing och återanvändning. Vi har isolerat byggnaderna och skaffat bergvärme! Ett ytterligare synligt bevis på miljötänkandet är upprustningen av den gamla karpdammen, som återigen lever.

Många gånger möts jag av frågan om det inte var bättre förr. För mig är svaret enkelt. Nej, det var det inte. Jag vill till exempel gärna tro att vi aldrig stannar av i vår strävan att göra studierna så givande som möjligt.Det känns också angeläget och befriande att läsa Petanders ord igen. Vi försöker göra det möjligt förr alla att bli fria och skapande, att inte trampa på andra och att samarbeta. Ibland skryter vi med att en del kändisar gått här. Kul för oss och förhoppningsvis för dem. Dock är jag fullkomligt övertygad om att de stora bedrifterna inte syns bland kändisar och stjärnor. Rätt ofta lyckas någon, trots en ganska jobbig situation, lyfta sig själv i håret, fullfölja en kurs och komma vidare i livet. Det är sådana prestationer jag vill applådera och det är för den sortens studerande tror jag att folkhögskolan är den allra bästa skolformen.

Ingvor Johansson