Fit and Free by Johanna 2.13

Mitt namn är Johanna Jacobsson och jag är utbildad instruktör i Pilates och föreläsare inom ätstörningar. Anledningen till detta är för att jag vid endast 13 år ålder insjuknade i anorexia och orthorexia. Idag är jag frisk och fri från denna sjukdom och arbetar med att utbilda mig till Personlig Tränare.

Innan jag insjuknade så var jag väldigt aktiv och kunde inte sitta still. Jag pelade fotboll och tennis samt utövade karate. Jag provade på nya sporter hela tiden och för mig var träning det som fick mig att leva, det gav mig energi och ett lyckorus. Känslan av att stå på fotbollsplanen eller spela tennis var oförglömligt. Den känslan av kontroll och att man är ett med sin kropp och hur den fungerar och rör sig är otrolig. Dock så ändrades allting när jag var 13 år och jag insjuknade i anorexia som sedan utvecklades också till orthorexia. Jag åt inte vilket resulterade i att jag inte kunde göra det som jag älskade mest, träna och träffa människor. Även om jag tränade flera timmar per dag i smyg såsom, situps, springa, armhävningar, grodhopp, ja allt tänkbart man kan göra för att inte upptäckas, så gick dessa träningsmetoder förstås inte att utföra på rätt sätt. Det blev förstås helt tvärtom, dvs. på helt felaktigt sätt, vilket snarare skadade min kropp.

Men ur den djupaste tunneln och efter många års slit med mig själv och min ätstörning kom jag ur mitt destruktiva beteende. Jag fann något som kändes som att ”Detta är något som jag vill komma tillbaka till”. Genom att börja gymma och träna otroligt försiktigt enligt instruktioner, så fann jag det som jag tappade för fem år sedan: Livet och kärleken till träningen och människorna som hör till.

Jag är en tjej med stora visioner om träning och hälsa. För mig är träning det som fått mig att leva, det har gett mig något som ingen annan kunde ge mig, livslycka och livet tillbaka. Jag är en person som aldrig kan fastna vid en och samma sak utan jag har många idéer och tankar kring hur jag själv och andra kan utvecklas inom träning. Jag försöker alltid utveckla mig själv som person och utveckla träningsrörelser till att bli jobbigare eller smidigare efter hur min kropp mår. Efter att ha jobbat inom både träning och psyke har jag upptäckte att en bra PT är att man lyssnar på sin klient och tar kritiken man får och gör om den till något positivt. Som PT tror jag inte att man utvecklas själv och man inte tar hjälp av sina klienter och lyssnar på vad de har för synpunkter på de övningar eller pass man tillger dem. Man är ett team.

Avslutningsvis är träning, för mig, inte något som har med ”måsten” att göra. Menat att man måste träna för att man åt mycket till middag och något man gör endast under en period och sedan slutar man. Träning för mig är en livsstil som räddat mitt liv och som troligtvis räddar många andra liv. Träning är för mig något som ger mig liv, både i kroppen och i själen.